Taqbaylit Français English
   
Text Size
Dzayer: USA:

Nadi deg wesmel

Tidmiwin

Maɛtub Lwennas

Taqbaylit - Tidmiwin

MAΣTUB LwennasTUB Lwennas :

Ikka-tt-nn iga ameḍlal g yimγewwγen n tezlit nna γef isawel Katib Yasin.
Ilula Lwennas MEΣTUB g teγremt n Tewrirt Musa g Ayt Dwala g Tmurt n Yigawawen.
Seg temẓit-nnes ayed iga amγewweγ, iffeγ aγerbaz iggumma ad ittwagred acku ira ad iqqim d memmis n tlelli, ur ittili ddaw uzaglu nna g tettarem tsudest-a ad t-tger.
Issker iẓemmuẓẓal-nnes imezwura g ulemmud n uẓawan ddaw isekwla n teγremt-nnes d wafella n iqecmiren yuggan ameḍγus. Imkinna ittwasen umata g yimeẓẓawanen imaziγen, issker Lwennas asagu-nnes s yifassen-nnes: issker adinan-nnes g yiwen walbennas iwran. Ar isrus timsirin n uẓawan ittelmad g umeẓẓuγ, ur γures kra n walug γas tawengimt. Ur lint tmawtin n uẓawan γures kra n yismawen, maca da tent-ittakez s yimmergigen-nnsent d tdusiwin-nnsent imsebḍan.
Issaweḍ-nn Lwennas iman-nnes, s ugerḍ-nnes iẓlin, ad issiwey yan wanaw ittwassnen is iga uγrim d wandalus.
Ur igi ufran n ubrid-a win yiniwen maca ittuga s tayri n uḍeffur d usenγur n yitsen imariren igawawen nn-isgulan aceɛbi tizza ajgulnin zund lḥaj Lɛenqa, Ccix Lḥesnawi, Yusef Abjawi...atg.
Ittwassen yinaw adyazan d win ku ass s tebγest d tafrara; ayennaγ as t-ruran yilmeẓyen imaziγen d azamul-nnsen. Meqqar da xellunt tezlatin-nnes leγtent i uswaḍ.
S uya n twuri d ustay as idwel Lwennas d ummiy d uzamul n uzbu d tuhhugra. Ittunefk-as warraz n twengimt g useggwas n 1994 γef wussisem akw iga.

Ɣer ugar: Maɛtub Lwennas

 

Σebban Ṛemḍan

Taqbaylit - Tidmiwin

Σebban Ṛemḍan
Ilul Σebban Ṛemḍan ass n 10 si Yunyu 1920 deg Tmurt n Leqbayel; taddart-is d Iεezzuzen i d-yezgan tama n Laṛebεa n At Yiraten. Baba-s qqaren-as Muḥend. Yemma-s qqaren-as Faṭima, tḥemmel-it aṭas acku yella d anelmad ifazen ger tezyiwin-is. Deg lawan-nni, ulac aṭas n yiγerbazen imi tamurt tella ddaw temḥarsa n Fransa. Σebban Ṛemḍan iṛuḥ γer Blida akken ad ikemmel dinna leqraya-s deg teseddawit, ibbwi-d Lbbak (BAC) n tusnakt deg useggas n 1941. Deg tallit-nni i yebda yettfaq s yir tagnit i ttidiren Izzayriyen, ayen i t-yeğğan ad yeḥbes leqraya-s, ad imal γer tsertit. Ikcem s Amussu i Unalak n Tlelliyiin Timagdayin (MTLD, Mouvement Pour le Triomphe des Libertés Démocratiques). Deg useggwas n 1947, yuγal d imdebbeṛ deg ukabar-a, yerna yettikki deg tuddsa tuffirt (O.S., Organisation secrète) i yella tettheggi ttṛad mgal Fṛansa. Adabu n Fransa ifaq yes-s, dγa yeṭṭef aṭas n yimeγnasen n umussu, yeḥkem-asen s lḥebs. Σebban Ṛemḍan yettwaṭṭef ula d netta, deg useggwas n 1950. Yennuγ deg lḥebs almi yuγal yettuneḥsab d ameḥbus n tsertit, yesɛa azref ad iγer idlisen d yeγmisen.Yeffeγ-ed deg yennayer 1955. Yerra γer taddart-is. Syin yeffeγ s amadaγ akken ad yeddu d yemdukal-is n tegrawla. Yuγal iṛuḥ γer temdint n Lezzayer, yeṭṭef amkan n Biṭaṭ i yellan d ameḥbus. Seg meγres 1955 ar win n 1956, yessaweḍ Σebban ad yesdukel akk imussuten d yikabaren izzayriyen yellan niqal ur ttemsefhamen ara, akken ad ttekkin deg ttṛaḍ n uslelli aγelnaw. Yumen d tadukli i yessawaḍen. D Σebban Ṛemḍan i d-iheggan anejmaε n ṣṣumam anda i heggan lsas i tegrawla n Lezzayer.Mlalen yergazen d tlawin n tegrawla deg uzellagen, deg Γuct 1956. 20 n wussan, nutni ttmeslayen γef liḥala n tmurt d umennuγ n izzayriyen mgal amnekcam afṛansis. Dinna i d-ffγent tektiwin swayes ar a teddu tegrawla akk d tid γef ar a ters Lezzayer n uzekka. Σebban Ṛemdan yemmut di laameṛ-is 37 iseggasen, yettwanγa di Lmeruk di Dujembeṛ 1957. Σebban Ṛemḍan d netta i d bab n tegrawla, d netta i yessawḍen ad yesbed lsas i tegrawla n Lezzayer maca xedεent yemdukal-is akken xedεen merra agdud akw d tmurt n Lezzayer.
 

Mulud Mɛemmri

Taqbaylit - Tidmiwin

Mulud Mɛemmri

Mulud Mɛemmri, naɣ Mulud At Mɛammer, d amyaru, d amdan yefkan azal ameqqran i yedles d tutlayt Tamaziɣt, d netta i d amezwaru i yeslemden Tamaziɣt di tesdawit n Dzayer.Dda Lmulud ilul ass 28 dujember 1917 di Tewrirt Mimun deg Ayt Yanni di Tizi Uzezzu. Yemmut ass 25 n furar 1989 di ɛin n Defla deg webrid n tuɣalin-is si Merruk.

Tameddurt

Mulud At Mɛammer yelmed, imi yella d amecṭuḥ, deg uɣerbaz n taddart-is. Deg 1928 yemsafr-ed ɣer Lmrruk ɣef taxxamt n unat-is g Rbaṭ. Rebɛa iseggasen mbeɛd yuɣal-ed ɣer Lezzayer ad ikemmel almad ines deg uɣerbaz iwumi qqaren “Bugeaud” di temdint n Lezzayer;

Ɣer ugar: Mulud Mɛemmri

   

Aarav Bessaawd

Taqbaylit - Tidmiwin

Aarav Bessaawd

    
    Yezzi-d useggwass seg wassmi i γ-yeğğa Dda Muhend Aarav Bessaawd ad fell-as yessuref yillu. Akken tezṛam, Dda Muhend Aarav Bessawed yewweḍ laafu ass amenzu n Yennayer 2002, di tegzirt n Wright, di tmurt n Legliz, γur-es 78 n iseggwassen di laameṛ-is.
    Γas akka Dda Muḥ isuhel, ur γ-yeğği yara weḥḥed-neγ imi i d-yeğğa deffir-es tameddurt n uḥareb γef Tmazight d Timmuzga. Γas akka Dda Muḥ yettwakkes si ger wallen-nneγ, mazal ayen yexdem, u mazal-it netta s yiman-is deg wulawen-nneg. Segmi, ass-a, a t-id-nesmekti s lferḥ ameqwran. Tameddurt n Dda Muḥ ur tt-yettawi yara yiwet n wedlis weḥdes, maca yewwi-yaγ-d assa ad d-nini kra n imeslayen fell-as.

    Dda Muḥ yefka tameddurt-is d asfel γef tmazight, γef lḥeq, γef izerfan, seg wass mi yella 15 n iseggwassen di laameṛ-is alarmi d ass i deg i t-teffeg terwiḥt.

Ɣer ugar: Aarav Bessaawd

 

Si Muḥ Umḥend

Taqbaylit - Tidmiwin

Mi neqqar isefra-inek, nettaf-ik deg-sen. Nettwali lexyal n wargaz-nni, yeddren deg yiwwet n tallit, id-n-mazal nettader-ed ar ass-a, imi xilla n tfidiwin id-teğğa deg tudert n lejdud-nneγ, deg tudert-nneγ. 160 iseggwassen aya seg wasmi ik-id tesaa yemma-k. Aya aaddan, irgazen am keč, nḥetteb acḥal n iseggwassen iaaddan seg wasmi mmuten...nettmektay-iten-id.

Ɣer ugar: Si Muḥ Umḥend

   

Buddet Radionumydia

Takarikaturt tanegarut s-ɣur S. Chabane

Talɣa n unekcum