Taqbaylit Français English
   
Text Size
Dzayer: USA:

Nadi deg wesmel

Idles

awalen ibeddun s usekil "Z"

Taqbaylit - Idles

Tanemirt i y'imsefliden d timseflidin n radionumydia d-yefkan afud meqren deg w'asmekti d usekfel n w'awalen agi !!

aZrug, tazrugt = Ruelle
taZribt = Ruelle
aZeggagh = Rouge
aZghal = Chaleur
Zayla = Ane
taZrawt = Etude
aZetta = Metier a tisser
aZrem = Serpent
aZawan = Music
aZru = Roche
aZaghar = Plaine
aZarif = Pierre blanche utilisee apres le rasage pour coaguler le sang.
iZmer, taZmert = pouvoir
aZaaleli = jetter en l'air
aZilem , aZ3illew , aZenneq , aZengal , aZennar (yett-Zennir) = Tiquer des yeux
aZebluc, iZeblac = Glace, ice, popsicle
Znad = Gachette de fusil
iZumal , aZemal = enormement
Zmam = dossier
Zman = ere
aZgen = Moitie
aZella, iZellayen (lexsara) = Perte
Zewweq = Colorier/peindre
aZamul = Symbole
aZen = envoyer
aZrureq , azraraq = etincellant, brillant
aZenzar = rayon lumineux
Zriri = maquillage
Zux = Se vanter
Zuzen = bercer
Zuzer = saupoudrer
aZalim = oignon
tiZikert = corde fine
Zeddig = propre
Zdel = couvrir
taZayart (n ugherbal) = ceinture de tamis
Zebra = petit enclume
Zzan = chene
tuZzalt = plante utilisee pour faire le feu.
Zzey = s'allonger
Zzell = Sperme
Zwigh = argile rouge
aZzu, azezzu = genet
iZinzer = bourdon
iZirdi = renard
Zzu = planter
uZu = mal
Zzi = Tourner
aZellaf = epis de ble
Zighen = Il  s'avere / alors que
tiZeft = colle sur les arbres
aZzizzen = rechaufer
Zur, tuzert = Gros/Epais
Zzurr = Visiter
aZemzi (adghagh yemzin) = Pierre lisse.
Zdem taZdemt = Ramassis
aZubriz (lhebb) = Grains
Zaarur = fruit sauvage
Zmed = serrer
taZzart = fourche
taZart = inighman
aZgal, Zgel = Rater
aZeggal = trait d'union
Zer = noyer
aZeggah = bruit assourdissant
tuZedla = Plante qui resemble a la laitue
tuZda = Moudre
Zrudiyya = Carotte
aZidud = palombe
tiZedt, iZid = delice
Zalamit = Allumettes
aZekun = plante qui donne le ble sauvage
Zged, imezgi = Aller bien, permanent
aZegduf = plante epineuse (ortie, nettle)
Zellum = rhumatisme
aZerzaf, aZerzer = rapide
aZerbut = Toupie
aZerzuf, aZerzaf (ildi) = jet de pierre
aZeghbub = petite tige
Zwal, iwezzan, frik = grains de ble  casse
aZugher, zugher = accompagner
iZzi = Vesicule biliaire
aZembil = charge volumineuse sur une bete de some
aZadum = difficulte
zger = traverser
aZagur = Dos
Azrar = Chapelet
Azrur = Tresses de cheveux
aZel, taZla = Courrir, course
aZgar = Boeuf
Zlu = Egorger
Zdec = Cigale
Zleg = Glisser, fauter
Zbel = Dechets
Zwir = Preceder
Zwi, Zwitt = Agiter
Zzwic = Bruit aigu
Zaama = Soit disant
Zzber = Ebarber un arbre
Zzerb = Cloture

 

Kra n timsaɛraq

Taqbaylit - Idles

Tigruoa ur tesɛi lsas alla rebbi ma yzemr-as (Igenni)

Tagartilt-iw n nneḥas ur tetteṛṛaz ur tettnefγas (Igenni)

Assenduq lmeγluq ikka-d nnig ssuq (Igenni)

Ma ygen ur isgan ma yettru ḥemden rebbi (Igenni)

Win i-s-yennan yecbaḥ iqumr-it di smayem (Iṭij)

Anda ddiγ yedda yid-i (Iṭij)

Sin igweγman n tnetwala baba-s ittmettat mmi-s ittwala (Iṭij d wagur)

Illul-d s wacciwen yuɣal melba acciwen yemmut s wacciwen yuɣal-d s wacciwen (Agur)

Indeq iḥundeq ma d ɛica teggumme ad tenṭeq (Igenni d lqaɛa)

Ṭejra I wi mḥalaqen ifassen deg-s tnac ifurkawen (Aseggwas)

Mcawaren: yiwen iqqaṛ ih wayeγ ala (ass d yiḍ)

Tesɛa u tesɛin d ameṭṛeḥ nnγen s yiwen imesleḥ (Ṭlam ɣef tudrin)

Tɛedda gw madaɣ ur teskerwic (Tafat) ɣliɣ yeɣli kkreɣ yekker (Ass)

Tleḥḥu ur thedder (Tili)

Tezger asif ur tebzig (Tili)

Anda ddiɣ tedda yidi (Tili)

Tettafeg ur tettrus (Tagut)

Taxellalt n belɛajuṭ teẓda mebla taduṭ (Tagut)

Ikerri-w abeḥbaḥ sked tamurt ur ibaḥ (Abeḥri)

Iɛelleq ger igenni d tmurt ittecrurud am tsekkurt (Asigna)

Mlaleɣ-t-id nnig wexxam nniɣ-as sani yenna-k sani ur d-ttuɣaleɣ (Dexxwan)

Yemma tamɣart tettru tislit tɛelleq lullu amɣar ittggalla irennu (Abandu)

Yers-d seg genni ur isɛi afriwen yecqaweṛ madden ur isɛi atmaten iqqeṛeɛ I ysafen ur isɛi ifassen (Agwris)

Iggul ur d-ineṭṭeq maɛna itterra-d lmenṭeq (Ahu)

Issawel a muḥ rran-as-d a muḥ (Ahu)

Yeggwi abrid iɛelleq yerna I waɛdaw aḥeṛṛeq (Adrar)

Ddiɣ ddiɣ ur qγiɛeɣ (Abrid) Hat ur t-qγiɛent wallen (Abrid)

Ttazaleɣ ittazal yeǧǧa-yi mmi-s g wuday (Asif)

- Almi mmutent i-d-krent (Timẓin)

Celḥeɣ-tt melḥeɣ-tt ǧǧiɣ-tt I yitran (Zeriɛa)

Mugreɣ-d yemma jida nniɣ-as anid’aka ? ɣer laxert ad uɣaleɣ (Zeriɛa)

Amrar yurw-ed akufi (Tara n taxsayt)

Jebdeɣ-d amrar inhed wedrar (Taxsayt)

Tabuqalt-iw n lfeṭṭa iɛelqen ar tseṭṭa (Tafeqlujt)

Yemma maɛkufa tbubb acḥal d ccuka (Tafeɣwett)

Yemma ḥkukta teččuṛ s yal ccuka (Tafeɣwett)

S ufella zegzaw izerreɛ s wadda d agwric (Aɛerqub n lbaṭaṭa)

Tislit ɣef tɣurfett (Tačinett) Aggur iɛelleq ar tseṭṭa (Tačinett)
 

Inzan d ǧǧan Imezwura

Taqbaylit - Idles

1. "Azger ikerrez-itent, aɣyul yečča-tent"

2. "Ayen ye llan di taccuyt, ad t‑id ye ssali uɣenja"

3. "Ayen akk d te nna yemma-k, te nna-yi-t yemma"

4. "Ayen d ye fka w'ass, ye čča-t yiḍ"

5. "A y'iles ye llan d aksum, acu k ye rran d asennan"

6. "A y'asmi te ǧǧel tilket, ye nna-yas w'ukured ad kem aɣeɣ"

7. "A y'argaz a y'ameɣbun ye ksan deg w'alma am w'usardun"

8. "A y'axxam ɣer d ne tt‑aker, ass‑a n'ussa-d ak n'aker"

9. "A y'adrar jbu, a tiṭ cfu"

10. "Awtul xfif, rnan-as iḍebbalen"

   

Tamsirt n tmaziɣt

Taqbaylit - Idles

Agemmay

Di tmaziγt, llan aṭ̣̣as n isekkilen i yemxalafen af tutlayin nnid'en. Ama di tira ama deg ususru.̣
I wesmekti kan, uddu aki i nseqdac i tira, d dda Lmulud it-id-ibeddren. D neţţa i s d-yesbedden tigejda timenza.
Isekkilen igrigiyen i nseqdac daγen d tikti n dda lmulud. Uffayen daγen. Seddaγ-d tafelwit anda yella wegzul n yawk isekkilen i nseqdac di tira s tamaziγt,
ufiγ-t deg yiwen n wedlis i yura dda Lmulud "tajerrumt n tmaziγt".
Gret tamawat d akken anγiyen (gw, kw) neεreḍ amek ur t-ed-nsedday ara di temsirt.
Aṭ̣̣as deg yemyura n tutlayt-a, teksen-ten.̣

Ɣer ugar: Tamsirt n tmaziɣt

 

Kra n Timsaɛraq d y'izlan

Amud n-timsaɛraqin (neγ tiqennuẓin) d tifrat-nsent

 *  Afus-is deg fus inu, lhes-is aggemmad-in (Tafdist/tamassidt/Tagelzimt).
 *  Ived di tizi idac(Aεeqqa uzemur).
 *  Yemma tamγard tettedu tefetter ticedttidin (Agu).
 *  Iteddu ur yesεa idarren, iqaz ur yesεa ifassen, Itett ur yesεa aεebbud (Asif, iγzer).
 *  Tekernenni, tebbernenni, teqqen amud n lhenni (Taccinett).
 *  Ldi-γ taburt baabaan-d izamaren (Uglan).
 *  Yevges yexnunes (Aγectu).
 *  Γezif ur yesεi tilli (ahat d Lvir ?).

Ɣer ugar: Kra n Timsaɛraq d y'izlan

   

Buddet Radionumydia

Takarikaturt tanegarut s-ɣur S. Chabane

Talɣa n unekcum